29 juni 2010

Äta, kissa, busa, sova det är livets innehåll för de små valpisarna just nu. Skönt att kunna springa av sig på gräsmattan och ha jage inne i buskarna med syskonen. Några av valpisarna har haft besök av sin kommande familj och fler besök inväntas. Tiden har gått fort, oerhört fort, på fredag är de små sex veckor och om två veckor flyttar redan några. Stamtavlorna är på ingående med posten och tid för veterinärbesiktning samt vaccination och id-märkning är bokad.

Bus i "mattes" knä Storasyster Vanni med några av småsyskonen Kissa måste man ju också göra
Jag ser dig... Jag tar syrran i svansen Vi kommer när du kallar

22 juni 2010

Vi har varit ute... oj, vad mycket kul det fanns att upptäcka där och vad skönt gräset var att springa på.

Jag kommer när du visslar... Vad mycket nytt spännande det fanns här Kom igen brorsan vi kollar här borta...

19 juni 2010

Vi växer och växer och mer och mer vill vi utforska omgivningen. Nu har vi börjat vara med i huset och det är mycket nytt att upptäcka och utforska. Två storasystrar har vi i Vilma och Vanni som är ifrån vår mammas första kull och de tar hand om oss exemplariskt. Köttfärs och A-fil med ägg äter vi än så länge men vi ska visst få börja smaka mammas mat också. Välling erbjöds vi men det var inget vi gilla så därför blir det bara A-fil vilket vi tycker är mums. Kivas kan vi som syskon och då kommer mamma Loka direkt och styr upp oss. Loka är som en tidsinställd klocka vad gäller mat och skötsel av valparna trots att hon inte är hos dem hela tiden längre. När jag prata med uppfödarna till Loka, Tomas och Ingrid Olofsson så har Loka ärvt sin mamma Tindras fenomenala egenskaper till att sköta sina valpar och jag ser hos vår Vilma att de finns även där trots att hon inte haft egna valpar. Tålamod och kärlek finns i mängder hos Loka till hennes valpar trots att det emellanåt kanske inte är så bekvämt när de äter då många tänder nu kommit fram och ibland blir matintaget inte liggandes längre utan ståendes eller sittandes.

jag sover gott hos min mamma Loka mat_igen.jpg  

16 juni 2010

Mer och mer bus börjar det bli hos valparna. "Voff" kan man höra då någon tycker att en syrra eller brorsa ska vara med på leken. Känner igen min röst och lukt är något alla valparna nu gör då det är jag som har den goda köttfärsen. Mamma Loka lämnar dem emellanåt men sover fortfarande på natten hos dem, långt borta är hon dock aldrig för det räcker med minsta pip så är hon där och tittar till vad som står på. Ett enormt tålamod med alla sina små har hon då de ibland kan klättra både på huvud och kropp då hon ligger och sover, tvättar och städar efter dem gör hon hela tiden. Små tänder har även börjat att komma fram hos alla valparna. I början av juli ska de små valparna få besök av pappan sin som kommer hit för att vara med på en utställning i Sverige, jag ska då försöka fota hela familjen om man nu kan lyckas samla åtta små valpar på en och samma bild.

 

Känns i fötterna när även de kommer med i busandet emellanåt. Nu ätes det inte bara liggandes utan även sittandes.

 

10 juni 2010

Första avmaskningen avklarad och det gillade inte de små liven, köttfärsen smakade bättre än avmaskningsmedlet.

 Lite mer liv börjar det bli i valplådan nu och till helgen blir det att valphagen kommer fram då några av valpisarna har gjort försök till att klättra över kanten till valplådan men ännu inte riktigt lyckats. Det är dags att börja utforska den stora världen utanför valplådan mer och se vad som finns där. Bus börjar det också bli trots att det är lite ostadigt på benen ännu men om ett tag kommer det vara mycket busande mellan syrror och brorsor. Sovstilarna är många bland valparna nu, ibland själv när det är varmt eller tillsammans med syskon och morsan. De små klorna har även blivit putsade några gånger utan protester.

 

Kan det verkligen vara en bekväm sovställning?! Njuter av livet, alla fyra rätt upp i vädret, tryggt och skönt sover jag här.
Sträcka och gäspa lite är skönt. Ska vi busa eller?

 

6 juni 2010

Sveriges nationaldag, min och mannens 30-åriga förlovningsdag, oj vad tiden går och vi med den. Valpisarna har nu blivit två veckor och alla har öppnat sina ögon. Försök till lite bus är det emellanåt men mesta tiden ägnas ännu åt att äta och sova.

Igår var jag och dottern på vår sista träning hos Peter och Johanna, många tips och nya idéer till träning har vi fått. Klurigheter bjöds det på som avslutning till grillningen. Fyra stationer dit hundarna skulle dirigeras, första och andra där fanns dricka till grillningen, tredje dummys och fjärde olika vilt. Vilma hämtade en Cocacola på andra stationen åt sin matte och sedan körde vi vidare mot fjärde, där viltet fanns. Vilma nöjde sig inte med att hämta en fågel, utan kom med två på en och samma gång, kanske tyckte hon att vi behövde fylla på frysen med apportvilt då man fick behålla de vilt som hunden hämtat in. Nu blir det till att träna hemma för snart är det dags för prov i eftersöksgrenarna för Vanni och Vilmas del.

En ny värld har öppnat sig då vi har öppnat våra ögon Helt avslappnad ovetandes om vad som sker
 Vilma gillar sina "småsyskon"  Sista gången med gänget hos Peter och Johanna

29 maj 2010

Våra små valpisar växer och växer, äter och sover hela dagen lång. Viktigast nu i deras liv är mamma Loka som står för trygghet, värme, omvårdnad och mat vilket hon sköter med bravur. Härliga suckar av njutning höres från valparna när de diar och svansarna står rakt ut, småviftandes. Det är ett tvättande och matande dagen lång och en och annan tupplur tages av Loka och då snarkar hon värre än mannen i huset. En kort stund kan hon gå ifrån valplådan för att hänga med på en kortare promenad men har sedan bråttom in igen till sina valpar.

Träning inför kommande prov i bruksgrenarna har också startat på allvar med Vanni och Vilma. Idag blev det spår samt vattenarbete hos träningskompisarna Linda och Martin. Endast deras strävhår Trollängens Spike och våra münstrar var idag med och saknades gjorde stor münstrarna men de kommer till nästa träning.

Livet är skönt - mat, värme och trygghet har min mamma Loka till mig. Loka pysslar om alla sina valpisar. Skönt och tryggt det är att sova vid mamma Lokas tass och alla syskon bredvid.
 Trollängens Spike som hämtat sin mås och är på väg tillbaka till matte Linda för avlämning.  Jag kommer matte men det gick fortare landvägen tillbaka.  Ett fast grepp har Vanni om sin mås på väg tillbaka till matte Linda.

 

23 maj 2010

klover.jpg

Fyrklövervalparna kallas våra nyfödda valpar inom familjen och en alldeles egen liten historia är det som förtäljer varför.

Loka startade fredagmorgon med förvärkar och höll så på hela fredagen och tillslut bestämde jag mig för att vi tar en lite längre promenad så kanske det hela startar igång riktigt. Nästan hemkommen då jag går och tittar ner i gräset så ser jag ett fyrklöver, det första jag hittat i mitt liv. Väl inkommen igen så gick nästan vattnet omgående och strax därefter vid halvåtta tiden tittade första valpen ut och sista kom vid halvtolvtiden. Lagom stor kull då det var åtta valpar, fyra av varje kön. Loka och alla valparna mår bra, det äts och sovs mest hela tiden i valplådan. Något motvilligt går Loka med ut och kissar och har oerhört bråttom tillbaka in till alla valparna och snabbt bäddar hon ner sig igen ihop med valparna.

 

Fyrklöverkullen som föddes 21 maj 2010

Äta och sova det är det som vi är bäst på just nu.

10 maj 2010

 De är fler än vår Loka Alena som går i väntans tider. Runt vårt hus finns nu sex rådjur som kommer dagligen och betar, två av dem går i väntans tider. Hos oss har valplådan kommit fram och snart börjar nedräkningen men först till helgen återigen träning i Trollhättan med Vilma och Vanni.

En rund Loka som trots magen gärna hänger med på promenaderna i skogen   I väntans tid - geten med den lilla råbocken

 

 2 maj 2010

En helg tillsammans med hund- och hästfolk och där innehållet till mesta del varit fika och TRÄNING.

Lördagmorgon åkte jag och dottern Linda återigen upp till Peter och Johanna för träning. Ett tag sedan sist så nu fanns längtan efter att träna igen. Började dagens träning i hel grupp och efter en stund delades vi till två. Många olika apporteringsövningar bestod dagens träning av och med varierande svårighet samt resultat. Hundförarnas egna temperament kom tydligt fram när vi gjorde linjeapportering och det var mer frestande för hundarna att hämta den doftande fasanen istället för en tråkig tygdummy men ska de hämtas i turordning så ska det så göras även om både röstresurser och tålamod fick plockas fram. Ett antal försök och sedan fixa hundarna att hämta i rätt ordning.

Peter håller genomgång inför nästa träningsmoment. Vilmabus som ibland ger sin matte ett eller annat grått hår, arbetsvilja och motor finns det gott om. Åse med Russell som med glädje hämtar den sista apporten på linjeapporteringen.

 

Söndagens innehåll har varit hästträning med ridinstruktör Charlotte Frödin som var dotterns lärare när hon gick Naturbruk på Strömma. Fyra ekipage skulle tränas och vi föräldrar fick en lång prat- och fikapaus där samtalet även idag rörde sig kring jakt och hundar. Förklaringen är att klubbkompisen ifrån Västsvenska med familj var här då dottern tränade sin ponny samt våra gamla stallkompisar som vi hade innan vi flytta hem våra hästar till eget stall. Märkligt är det - finns fågelhundsintresset så finns oftast även hästintresset i familjen.

Ingen hundträning idag mer än passivitet och skogspromenad. Loka var dock med vid allt fikandet och en förklaring fick ges att hon har inte ätit för mycket mat utan magen är full av växande valpar. Trots ett redan stort magomfång så hänger hon gladeligen med på alla promenader samt träningar hemma. För vår del avslutades dagen med skogspromenad och med ett glädjande möte då vi nästan framme vid bäcken fick en tjäderhöna på vingar. Mitt på stigen, två meter från bäcken satt hon i solen och njöt.

Linda med halvblodet Condis Två som fyrbenta vill gärna fika Linda med Ideal du Rose

 

 20 april 2010

Så har vi då varit på Göteborgs Djurklinik och gjort ultraljud idag.Loka på ultraljud På veterinärens första fråga om hur Loka mår så fick hon svaret bra trots att förra veckan bestod av en del matvägran, torrfoder blandat med kött av viltsmak så blev aptiten bättre. Lite nyfiken är man ju alltid innan ultraljudet  är gjort om något finns där i magen trots alla tecken man tolkat innan. Jag sa till veterinären är hon inte dräktig så kommer det bli hårdbantning. Bantingen behövs ej för i magen finns det många små valpar på tillväxt och exakt antal får vecka 20 ge svar på.

 

11 april 2010

Ett nytt sätt att äta frukost på införde Loka igår - plockepinn med två kulor in och en ut, idag titta hon bara på frukosten och tog två tuggor och sedan fick det vara bra. Förhoppningsvis så är det små valpar på gång i magen och vecka 16 kommer vi göra ett ultraljud och får då ett definitivt svar.

Härlig är den tid nu då allt vaknar till liv i naturen igen, fåglarna sjunger till långt in på sena kvällen och rådjuren betar omkring runt stallet både morgon och kväll. Hade hoppats att imorse när jag och Vilma släppte ut hästarna att de skulle varit där som vanligt så jag fick prova min nya kamera men icke blev det så. Ryggsäck med ett antal dummies i olika storlek och tyngd samt kameraväska är nästan vår dagliga packning på våra skogsturer nu. Hundarna tränar olika apporteringsövningar och jag försöker lära mig kameran.

vilma.jpg loka.jpg  vanni_i_full_fart.jpg

 

2 april 2010

Ett matvrak har flyttat in hos oss och namnet är Loka, kan det vara ett tecken på att något börjat växa i magen tro. Nästa vecka kommer definitivt ett svar för blir det matvägran då så tvivlar jag nog inte på att något finns i magen hos henne.Mattes påhitt - vi är jakthundar, inte påskkärringar att hon inte fattar det

 

 
stäng